Billeruds verksamhet påverkas och är känslig för förändringar i:
- den allmänna konjunkturutvecklingen
- valutakurser
- andra omvärldsfaktorer, samt
- företagsspecifika faktorer
Billeruds försöker aktivt hantera och minimera riskerna genom förebyggande arbete. Alternativt säkras eller försäkras risken.
Känslighetsanalys
| Variabel |
Förändring |
Ungefärliga effekter
på resultat före skatt
i MSEK |
| Försäljningsvolym |
+/- 10 % |
+/- 400 |
| Massapris |
+/- 10 % |
+/- 150 |
| Växelkurser, SEK* |
+/- 10 % |
+/- 600 |
| Vedpris |
+/- 10 % |
-/+ 330 |
| Elpris |
+/- 10 % |
-/+ 17 |
| Låneränta |
+/- 1 procentenhet |
-/+ 3 |
*Exklusive effekt av valutasäkringar
Försäljningsvolym
Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende både avseende prisutveckling och möjliga leveransvolymer. I stort sett all försäljning av papper sker baserat på ramavtal, vilka specificerar generella leveransvillkor och planerade leveransvolymer. För förpackningspapper finns olika prissättningsmodeller där den vanligaste modellen är tillsvidarepris. Billerud har cirka 1 000 kunder. De fem största kunderna svarar för cirka 21 procent av koncernens försäljning. Cirka 75 till 80 procent av försäljningen sker till Europa.
Avsalumassa
Avsalumassan, vilken motsvarar cirka 20 procent av Billeruds omsättning, är avsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapperen, både avseende prisutveckling och leveransvolymer.
Valutor/växelkurser
Billerud är exponerad för valutaförändringar genom att huvuddelen av intäkterna faktureras i utländska valutor. De viktigaste faktureringsvalutorna är EUR, USD och GBP. Huvuddelen av rörelsekostnaderna är dock i SEK. Undantag utgörs främst av fraktkostnader, kostnader för importerad vedråvara samt kemikalier som huvudsakligen påverkas av EUR och USD.
För att reducera konsekvenserna av valutaexponeringen säkrar Billerud löpande ett prognosticerat nettoflöde i utländska valutor. Cirka 50 procent av nettoflödet för den närmaste 12-månadersperioden ska alltid vara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas till 100 procent av nettoflödet de närmaste 15 månaderna om det bedöms lämpligt med hänsyn till lönsamhet och valutasiuation.
| Rörelsekostnadernas fördelning 2010, (%) |
| Vedråvara |
32 |
| Personal |
18 |
| Frakter till kund |
11 |
| Kemikalier |
7 |
| Köpta tjänster |
5 |
| Övriga insatsvaror |
4 |
| Avskrivningar |
8 |
| Energi |
5 |
| Övrigt |
10 |
| Totalt |
100 |
Vedpris
Vedråvaran svarade 2010 för 32 procent av Billeruds rörelsekostnader. Billerud äger ingen skog utan köper all vedråvara på virkesmarknaden. Billerud Skog AB ansvarar för koncernens vedinköp. Inköpen görs från ett fåtal stora leverantörer som Stora Enso, Holmen, Sveaskog m.fl. samt i norra Sverige dessutom från ett större antal privata markägare. Merparten av vedråvaran anskaffas lokalt runt respektive bruk. Cirka 25 procent av vedbehovet importeras där huvuddelen kommer från de baltiska staterna.
Marknadspriset för ved varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat. Vedpriserna påverkas av efterfrågan från massaindustrin, vilket betyder att en förändrad produktion för massaindustrin totalt i Norden kan leda till förändrade kostnader för vedråvara på sikt. Övrig användning av exempelvis sågade trävaror och för förbränning kan även komma att påverka massavedspriset indirekt. Förändringar i tullavgifter kan också påverka priset för importved.
Elpris
Billerud köper cirka 0,8 TWh elenergi från externa leverantörer. Billeruds självförsörjningsgrad uppgår till cirka 60 procent vid full produktion. Billerud tecknade i maj 2007 ett tioårigt försörjningsavtal för elleveranser till fast pris med Vattenfall. Avtalet omfattar grundkraft om cirka 0,4 TWh per år under perioden 2008 till 2017. Genom detta avtal och den egna produktionen har Billerud från och med 2008 cirka 80 procent av elenergibehovet säkrat på ett tillfredsställande sätt med en balanserad kombination av egengenererad el och långsiktiga försörjningsavtal. Resterande del av det externa energibehovet kommer att köpas på spotmarknaden alternativt minskas genom ytterligare energieffektiviseringar.
Lån/räntor
För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring är Billeruds norm att lånestocken ska ha en genomsnittlig räntebindning på 18 månader med tillåten avvikelse på +/- 12 månader. För ett enskilt lån eller ränteswapp får räntebindningstiden inte överstiga 10 år. För att nå normen används räntederivat, företrädesvis ränteswappar. Billeruds finansiella mål anger också att nettoskuldsättningsgraden ska ligga mellan 0,60 och 0,90 gånger. Vid utgången av 2010 uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,03 gånger.
Mer information om Billeruds riskhantering återfinns i Årsredovisningen för 2010 på sidorna 71-75.