Avsalumassa
Massa som säljs till papperbruk utan egen tillverkning av sådan massa.
Barkpanna
Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion.
Barrved
Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved.
Biobränslen
Förnybara bränslen som kommer från växtriket till exempel från ved, inklusive svartlut och bark.
Blekning
Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. I Skärblacka används miljöanpassad ECF-blekning utan klorgas.
BOD7 (Biochemical Oxygen Demand)
Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer.
Carbon Footprint
Den mängd växthusgaser som en produkt släpper ut eller tar upp under sin livstid anger dess carbon footprint.
C02
Koldioxid
COD (Chemical Oxygen Demand)
Kemisk syrefröbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.
CTMP
Pappersmassa där fibrerna är kemiskt behandlade.
Cup Stock
Kartong speciellt anpassad för dryckesmuggar.
Deponi
Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former.
ECF-blekning (Elementary Chlorine Free)
En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid istället för klorgas.
Emission
Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten.
Energiledningssystem
Standarden ger vägledning för hur man på ett strukturerat sätt i en organisation kan dokumentera energianvändningen och de nergisparande åtgärder som genomförs.
FibreForm®
Papper med hög töjbarhet som formas för att producera termoformade och djupdragna livsmedel- konsumentförpackningar som t ex tråg, blister, etc.
Fastkubikmeter under bark (m3fub)
Virkesvolym i kubikmeter fast volym under bark.
FSC®
FSC® är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council.
Fluting
Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Tillverkas av ny- eller returfiber.
Fosfor (P)
Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.
Fossila bränslen
Bränslen baserade på organiska kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.
Halvkemisk massa
Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering).
Heavy-duty
Mycket slitstarka förpackningar med flera lager papper. Används ofta till tungt gods som t ex bildelar.
Hållbar utveckling
Att bygga beslutsprocessen på tre förenade faktorer - ekonomisk tillväxt samt social och miljömässig omsorg - så att samhället kan möta dagens behov utan att det sker på bekostnad av kommande generationer.
Indunsta
Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från, exempelvis, svartlut varigenom torrhalten höjs.
ISO 14001
Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem.
Klimatförändring
Kallas även växthuseffekten. Människors verksamhet bidrar till den pågående globala uppvärmningen, som bl a leder till förhöjda temperaturer, oväntade vädermönster och att polarisarna smälter.
Kondensat
Ämnen som vid kylning kondenserat från gasform till flytande form, till exempel ånga som kondenserats till vatten.
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Har t.o.m 1998 skött den tillståndsprövning (koncessionsärende) som större anläggningar och industrier måste genomgå. Koncessionsnämnden har fr.o.m 1999 ersatts av miljödomstolar.
Kontrollprogram
Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att säkerställa att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras.
Kväve (N)
Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.
Kväveoxider (NOx)
En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till saltpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt.
Lakvatten
Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från, till exempel, en deponi.
Lignin
Vedämne som utgör ca 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninget löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut som förbränns i sodapannan för energiutvinning.
Luftad damm
Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bl.a COD, BOD och AOX i avloppsvattnet.
Lövved
Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper.
Massaved
I Sverige främst ved från från barrträd (gran och tall) samt björkved som används för tillverkning av pappersmassa.
Mesaugn
Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåtervinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk.
MG-papper (monoglättat)
Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav.
Mikrowell
En mycket tunn wellpapp.
Miljöledningssystem
Den del av övergripande ledningssystem som beskriver struktur, principer, procedurer och resurser för systematiskt genomförande av företagets egen miljöpolicy.
Miljöaspekter
De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar.
Miljökonsekvensbeskrivning
Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön.
Recipient
Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp.
Renseri
Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning.
Returfiber
Fibermaterial som tidigare ingått i en pappers- eller kartongprodukt.
Shelf Ready Packaging/Retail Ready Packaging
Säljande förpackningar färdiga att sätta upp direkt i hyllan för att effektivisera butiksdriften.
Skogskubikmeter (m3sk)
Volym i kubikmeter för trädstam ovan stubbskär inklusive bark och topp.
Skog på rot
Skogen säljs stående på rot och köparen förutsätts stå för kostnaderna för avverkning och utdrivning av timmer och massaved.
Skrubber
Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen.
Sodapanna
En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen.
Sulfatmassa
Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck vid hög temperatur med s k vitlut natriumhydroxid och natriumsulfid). Sulfatmassa kallas även kraftmassa.
Suspenderade ämnen (SÄ)
Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering.
Svartlut
Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassetillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är förutsättning för både miljö och ekonomi.
Svaveldioxid (SO2)
En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn.
Säckpapper
Papper med hög hållfasthet för säcktillverkning, framställs av barrvedssulfatmassa.
Vitlut
Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natriumhydroxid och natriumsulfid.
Vätskekartong
Kartong som används för att tillverka förpackningar till drycker och andra flytande livsmedel.
Wellpapp
Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan.