Produktionen pågår dygnet runt – året om. Maskiner och miljövårdsanläggningar trimmas kontinuerligt för att möta ökade krav på såväl produktkvalitet som miljö. Att tillverka massa och papper är komplicerat. Det är samspelet mellan råvara, processer och kunniga medarbetare som avgör resultatet.
1. Solen som drivande kraft
Med hjälp av solens strålar omvandlar träden koldioxid och vatten till syre och kolhydrater. Kolhydraterna behövs för att bygga upp träden. Den struktur av fibrer som träden sedan bildar utgör basen i pappers- och massatillverkningen.
2.Ved blir flis
När veden kommer till bruket tas stockarna in i renseriet. Där barkas de i en roterande barktrumma. Därefter huggs stockarna till flis i flishuggaren. Flisen lagras i stora silor eller på stack. Barken blir bränsle. Från silorna transporteras flisen i rör till kokerierna.
3. Kokning ger massa
Cellulosafibrerna i flisen måste frigöras från varandra på ett skonsamt sätt. Det sker genom kokning under tryck tillsammans med kemikalier. Kokvätskan, som kallas vitlut, färgas svart i processen och därefter benämns den svartlut. Cirka hälften av veden blir till pappersmassa. Resten av veden finns löst i svartluten och kommer till nytta som biobränsle i sodapannan.
4. Massan tvättas och silas
För att avlägsna resterna av svartluten och flis som inte sönderdelats, så tvättas och silas massan i flera steg för att rena den och ta bort fasta föroreningar. Därefter går den till blekeriet eller till direkt till pappersmaskinen om det är oblekt papper som tillverkas.
5. Blekning ger vithet
Blekning är en process som ger en renare, vitare och mer åldersbeständig massa. Processen sker i flera steg och de kemikalier som används är syrgas, klordioxid, väteperoxid och natronlut. Den blekta cellulosafibern är nu klar att bli vit papper.
6. Kemikalier i kretslopp
Den använda kokvätskan, svartluten, torkas för att sedan förbrännas i en sodapanna. Förbränningen ger energi till ång- och elproduktion medan kemikalierna bildar en smälta i botten av pannan. Smältan löses i vatten till något som kallas grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska (vitlut) som återförs till kokeriet. Denna cirkulation av kemikalier i olika kretslopp är en viktig förutsättning för både miljö och ekonomi i en massafabrik.
7. Papperstillverkning
Cellulosafibrerna späds med vatten, mals och tillförs kemikalier. Blandningen, en så kallad mäld, sprutas ut på pappersmaskinens vira, där det formas till en pappersbana. Papperbanan förs fram genom pappersmaskinen med ett sinnrikt system av filtar och valsar där pappret avvattnas, pressas och torkas. I slutet av pappersmaskinen samlas det färdiga pappret upp på stora rullar.
8. Bestrykning förbättrar tryckbarhet
En del papper bestryks i särskilda bestrykningsmaskiner. Genom bestrykningen, som innebär att papperet beläggs med ett tunt skikt av en vit färg, blir papperet slätare, tätare och bättre att trycka på.
9. Färdiga produkter förpackas
De stora pappersrullarna skärs ner i mindre storlekar och transporteras till packstationen, där de packas för att skydda dem under lagring och transporten till kunderna.
10. Avloppvattenrening
Interna åtgärder i fabriken, för minskade utsläpp från olika avdelningar, kompletteras med en så kallad extern rening av det samlade avloppsvattnet. Vattnet renas först med hjälp av sedimenteringsbassänger där partiklar (mest fibrer) i vattnet avskiljs. Därefter renas vattnet med någon typ av biologisk rening som bygger på principen att mikroorganismer bryter ner föroreningar i avloppsvattnet.